Bildradion

Podcast om fotografi med Göran Segeholm

Nya förebilder i Göran med vänner

| 4 kommentarer

Foto: Martin B Nagy

Foto: Martin B Nagy

Göran med vänner-onsdag. Till min stora glädje har Inta Ruka, fotografen från Riga, tackat ja till att komma. Inte så märkligt kanske, med tanke på att hon har vernissage just på Fotografiska på fredag. Minst lika glad är jag över att få dit Elin Berge, som jag tjatat på ända sedan förra våren.

Vi äter innan det är dags att starta talkshowen, eller vad man nu vill kalla det. Normalt sett är det bara jag och gästerna som sitter runt bordet vid de tillfällena, men nu är det som en liten familjesammankomst. En gammal kär vän till Inta slår sig ner, en beundrare, en kompis till Elin. Inta delar sin matjesillsmörgås i två och ger den andra halvan till en vän.

Vissa människor har en blick som på samma gång får mig att känna mig både genomskådad och accepterad. Min gamla psykoanalytiker var en, Inta Ruka är en annan. Jag vet det inte då, när vi sitter och äter, men jag kommer lite senare att tappa tråden på grund av den där blicken.

Jag håller mig inte med idoler, normalt sett. Inta Ruka är en av få fotografer som jag nästan är beredd att göra ett undantag för. Hennes bilder har blivit viktiga för mig. Eller kanske inte bilderna, utan det angreppssätt som jag gissar måste ha lett till hennes resultat. Hennes gamla vän från Riga, som följt Intas utveckling i över 20 år, beskriver det som att hon inte fångar ett porträtt, utan en kontakt.

Inta Ruka är som man tror att hon ska vara. En gräv där du står-typ med båda fötterna djupt ner i myllan. Varm och orädd. Allvarlig och glad.

 

Elin Berge har också haft en nästan idol-status för mig sedan hon gav ut Drottninglandet för en sådär tre år sedan. Det är en berättelse om kvinnor från Thailand som gift sig med svenska män och slagit sig ner i Norrlands inland. Det jag tycker om med Elins bilder är att hon skildrar utan döma eller idealisera. Jag tycker att hon ser ett större omfång av toner och stämningar än många andra, och hon tillåter sig en hög grad av komplexitet. Hon ironiserar aldrig i sina bilder, gör sig aldrig till förmer än det hon skildrar med sin tekniskt raka och direkta stil. Skulle jag göra dokumentära projekt så skulle Berge vara en viktig förebild.

Ni får lyssna själva när podcasten kommer ut. Bildradions ständige bakom kulisserna-hjälte Martin Nagy har tagit över redigeringsjobbet, och känner jag honom rätt så kommer det att gå betydligt snabbare framöver.

Jag har ingen aning om det blir ett bra avsnitt eller inte. Efter varje Göran med vänner är jag retroaktivt skräckslagen i ett par dagar. Jag vet att jag tappar tråden ett par gånger, dels när jag fastnar i Intas blick, dels när jag gör misstaget att försöka få Inta och Elin att hålla med om att det kan vara svårt att nå ut med deras typ av raka dokumentärfotografi.

– Nej, det är bara att flyta med, säger Inta. Bra saker händer, och då tar man emot dem.

– Jag kan inte direkt minnas att jag har fått ett nej, säger Elin, men det måste jag väl ha fått någon gång…

 

Som vanligt vill jag tacka alla som kom till Fotografiska och lyssnade. Det betyder mycket.

 

4 kommentarer

  1. Det emotionella du drabbas av, beror det på dina gäster eller har det andra orsaker? Jag är fortfarande tagen av avsnittet och hoppas att jag en dag får träffa Inta.

  2. Av mina gäster. Både Inta och Elin representerar någonting så vackert i fotografin, som jag tänkte mycket på när jag själv började ta bilder. De har en genuin öppenhet gentemot världen som jag tycker är värd att eftersträva för oss alla. När så mycket blir svart och vitt så behåller de gråskalorna intakta.

    Där någonstans insåg jag hur lätt det är att gå vilse, och att det händer att jag gör det också. Och så blev jag glad och tacksam över att deras kompasser fungerar så bra, att de visar att det är möjligt. Man kan väl säga att jag såg en möjlighet för hur jag själv skulle kunna gå vidare och göra mina val.

    Detta utan att helgonförklara någon.

  3. Jag gillar din öppenhet/ärlighet och känsliga sida, Göran. Jag gläds varje gång!

  4. Ett fantastiskt program Göran! Det blev en så bra inkörsport till tv-dokumentären om Inta.
    Sen blev jag bara tvungen att beställa hennes bok ”People I know”. Fick hem den igår. En guldskatt.

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *.