Bildradion

Podcast om fotografi med Göran Segeholm

Men vars e bilderna?

| Inga kommentarer

Privatabilder
Privat är privat. (Kopierad av ET, snyggt, eller hur?)

En trogen bloggläsare mejlar och sätter fingret på en öm punkt: Var är bilderna? Det finns ju nästan inga bilder signerade Segeholm online?

Nä, jag vet, jag har väntat på frågan. Jag mejlade till svar att jag ser mig själv som bruksfotograf och inte har så mycket att visa upp, men det är bara sant till viss del. Jag har tre fotograferingslägen.

1. Corporate style. Det borde heta ”företagsstilen”, men i de här sammanhangen pratar man gärna engelska. Det är bilder som har vissa saker gemensamma med bildjournalistik, men är renare, ljusare, mer kontrollerat och i regel gladare. Vi är många som kan den här stilen, det är nog den som bildjournalister tjänar i särklass mest pengar på idag. Här ingår årsrapporter, pressreleaser, styrelseporträtt, kundtidningar… ja ni vet. De här bilderna är inte de jag helst visar upp. Jobben är ofta roliga, men bilderna fungerar inte utanför sitt originalsammanhang. Om jag skulle lägga upp corporatebilder så skulle det vara för att ragga mer jobb i samma stil, men det är inte prioriterat eftersom jag har flera andra födkrokar än fotografi.

2. Reportagestil. Den här gillar vi alla bättre än Corporate style, men det är så otroligt mycket svårare att sälja. Reportagestilen är mörkare, skitigare och mycket mer personligt färgad. För att få möjlighet jobba med reportagestilen krävs en jäkla massa arbete, och 47 år gammal (nästa vecka, gratta mig på tisdag) med en underbar familj har jag varken tid eller motivation att satsa. Jag är ju skrivande journalist också. Och undervisar. Och filmar. Och skriver böcker. Så min reportagestil ligger i träda. Således finns inte mycket nytt att visa.

3. Min privata stil. Bäst, men inget jag vill sälja eller egentligen ens visa (i varje fall inte bara hipp som happ). Jag fotograferar människor i min närhet, men bilderna är mina och inte allmänna. När Micke Berg nyligen bloggade om vilka bilder man kan lägga ut och inte, så insåg jag att min gräns är väldigt snäv. För mig blir det för privat väldigt fort. Jag fotograferar nästan varje dag oavsett jag får betalt eller inte. Portugalbilderna här på sajten är ett bra exempel på mina privata bilder. Mina privata bilder är de som ger mig glädje.

Så summa summarum finns det inte så mycket jag vill visa upp, och egentligen inga bra skäl att ändra på det. Men visst, någon gång framöver ska jag väl göra någon bildsida till här på Räta linjen.

 

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *.