Bildradion

Podcast om fotografi med Göran Segeholm

Envis som en gris – eller inte

| 5 kommentarer

”Du är inte direkt lantis, det hör jag” skrev Mattias Karlsson när jag använde uttrycket envis som en gris i ett inlägg tidigare i veckan.

Eftersom jag är envis som en gris beslutade jag mig för att gå till botten med det hela och skrev en fråga till redaktionen för webbplatsen Grisportalen.

Och se, redaktör Lars-Gunnar Lannhard ger mig delvis rätt. Men allt beror på hur man behandlar djuren. Med lite stalldiplomati blir även galtar hanterliga.

Hej Göran!

Envis som en gris, brukar man säga. Grisar kan vara fruktansvärt envisa!!

Men det beror mer på dig än på grisen! Om du kommer med lagårdskvasten och försöker tvinga en gris att göra som du vill, t ex gå åt ett visst håll till en annan box, då har grisen ofta en annan vilja. Det gäller både en liten gris och en stor galt. Den lille grisen springer åt något håll, gamle galten står kanske envist kvar. Kanske i kraft av sin styrka och sin överlägsenhet.

Har du handlag med djur, så får du både smågrisen och gamle galten att göra som du vill. Det handlar om psykologi. Stalldiplomati, skulle jag kunna säga. Klia galten lite bakom örat och gör vänskapliga antydningar om att han ska flytta sig, då gör galten det, utan att inta försvarsposition och vara “envis”. Du och grisen blir helt enkelt överens om vad som ska göras.

Djur låter sig gärna mutas med lite mat. Går du före med foderskopan, kommer grisen efter. From som ett lamm och inte alls envis som en gris. Men fråga mig inte om den analogin!

Jag minns gamla tiders bönder som ganska ofta såg djuren som “bara djur” och de skulle bete sig som skötaren förväntade sig. Då var grisar envisa. Dagens bönder och djurskötare är välutbildade och kunniga och förstår hur djur beter sig. Dagens grisar är nog därför mindre envisa än förr!

Så här är det väl i vår människovärld också?!

Bästa hälsningar

Lg

Texten är publicerad med Lars-Gunnars tillstånd.

5 kommentarer

  1. Jag ger mig. Du har rätt.
    Allt påminner om när jag var lärare i åk6 på en extremt invandrartät skola. Då övade vi på bildliga uttryck, något som de hade extremt svårt för. Men de tyckte det var hysteriskt roligt då alla våra självklara uttryck lät lika dumma för dem som de som de själva hittade på.
    Några exempel från mina stenciler
    Tung som… ”en sån där tung stor val”
    Listig som… ”en spion”
    Lätt som… ”mjölk”

  2. Tack Mattias.
    Det var stort av dig att ge mig (och Lars-Gunnar) rätt.
    Du är from som… en sån där tung stor val.

  3. För mig som kommer från stan kommer det även i fortsättningen vara åsnor som är envisa.

  4. fina bilder från protugal! bild 3 å 7 tycker inte ja passar ihop med de andra bilderna även om ja förstår att blir nr 7 har ett stort affektionsvärde för dig.
    fast jag tror vissa av bilderna skulle må bra av lite ”ketchup”
    /J

  5. Tack för kritiken Johan. Sjuan har stort affektionsvärde, så den stannar. Trean tycker jag inte personligen är så malplacerad även om jag förstår hur du menar. Jag tycker att den kanske bryter upp något enahanda.
    Ketchupflaskan låter jag vara den här gången.
    Rolig collagelösning du gjort på dina gallerier förresten. Jag kom i någon slags ickelinjär smörgåsbordskänsla som inte var så dum. Det blev lite som ”klicka ihop din egen story” eller nåt.

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *.