Bildradion

Podcast om fotografi med Göran Segeholm

Innehållsrik: Intryck

[Utdrag ur Fånga Bilden, kapitlet Bildtänkande; sid 5 av 6]

Bildtankuppslag07MOTSATSEN TILL FAKTABILDER är intrycksbilder. De handlar mer om vad fotografen upplever än om vad kameran registrerar. Att fokusera på intryck istället för fakta handlar i praktiken om att renodla sin berättelse och våga välja ut det som är visuellt intressant.

Ta bilden här intill som exempel. Det är en typisk intrycksbild, tagen vid en utställning på Judiska museet i Stockholm. Det går nästan inte att utvinna några fakta alls ur den. Man får inte veta hur stort museet är, inte hur många besökare som är där och bara se en skymt av den pågående utställningen. Till råga på allt är det otydligt hur den över huvud taget är tagen (mannen sitter på en bänk bakom ett halv­genomskinligt tygstycke med fotografiskt tryck).

Ändå fyller bilden sin journalistiska uppgift. Den är tillräckligt uttrycksfull för att stå ut ur mängden och locka läsare till texten. Den har ett innehåll som dels är en tung, kontemplativ stämning, dels en antydan om att utställningen handlar om begravningsplatser. Bilden är ärlig i den meningen att den verkligen är tagen på utställningen och att den speglar fotografens upplevelse.

Så länge man kan urskilja vad en intrycksbild föreställer så är den också bärare av fakta. Det är alltså inte fråga om antingen eller, utan var tyngdpunkten ligger. Ska du som fotograf lägga tonvikten på fakta­redovisning eller ska du i första hand berätta om dina personliga intryck?

Bildtankuppslag08Bilderna på det här uppslaget är tagna vid ett och samma tillfälle, en föreläsning vid Lärarhögskolan i Stockholm om läs- och skrivsvårigheter.

Den första bilden innehåller mycket fakta. Man kan få en ungefärlig uppfattning av hur många som lyssnade, att föreläsningen ägde rum i ett klassrum och vad ämnet var (titta på tidningen längst ner i högra hörnet av bilden). Men bilden är opersonlig. Fotografen berättar inte om sina egna intryck.

Bilden av en av föreläsarna är mer personlig. Den vill berätta att hon är tydlig och grundlig i sitt sätt att föreläsa och visa hur hon söker ögonkontakt med sin publik för att få bekräftelse på att hon nått fram. Här finns inte mycket fakta. Man får till exempel inte veta om lokalen är en aula eller ett klassrum.

Sista bilden skulle kunna vara ett porträtt, men det egentliga motivet är stämningen som råder i rummet under föreläsningen. Det bilden vill skildra är att eleverna lyssnade uppmärksamt, att föreläsarna nådde fram med sitt budskap. Det enda egentliga fakta man kan få ut av bilden är att studenterna mestadels var unga kvinnor, vilket stämmer med verkligheten.

Bildtankuppslag09Ser du hur man måste offra faktaredovisning för att förmedla sina intryck? Bestämma sig för att berätta en sak och strunta i resten. Mycket fakta som slinker med i bilderna på ren slentrian kan man lika gärna berätta i text.

I valet och kvalet mellan att redovisa fakta och berätta om intryck är det viktigt att göra klart för sig vad motivet egentligen är, vilken sorts användning läsarna ska få av bilden. En bra början kan vara att tänka på vilken sorts bild det ska bli:

Porträtt kan besvara frågorna:
intryck: Hur någons personlighet eller attityd är.
fakta: Hur någon ser ut. I vilken miljö denna någon är verksam eller vilket företag, förening eller ort personen har anknytning till.

Händelsebilder kan handla om:
intryck: Hur händelsen kändes för de inblandade, uttryckt i kroppsspråk, ansiktsuttryck och gester.
fakta: Hur det såg ut när händelsen inträffade. Vilka personer som var inblandade. Var händelsen inträffade.

Miljöbilder kan skildra:
intryck: Stämningen och atmosfären på platsen. Hur det känns att vara där.
fakta: Vad som finns på platsen. Hur saker och ting förhåller sig till varandra rumsligt.

Föremålsbilder kan berätta om:
intryck: Hur det känns att använda föremålet. Eller om någon aspekt av föremålet som fotografen tycker är särskilt intressant.
fakta: Hur föremålet ser ut eller hur det kan användas.

Oavsett man väljer att lägga tyngdpunkten på intryck eller fakta så leder det alltså oftast till att man måste välja bort det en hel del av den andra aspekten för att nå dit. Ett exempel: För att skildra hur det verkligen känns att ta emot ett pris koncentrerar sig fotografen på att försöka fånga ett spontant glädjeuttryck hos en av pristagarna. Den spontana glädjen går inte att fånga i en arrangerad gruppbild av vinnarna och prisutdelaren där man tydligt ska se hur alla ser ut – alltså en bild där faktaredovisning var fotografens främsta mål.

Hur du gör avvägningen mellan ren redovisning och personligt berättande påverkar i hög grad din fotografiska stil. En del bildjournalister är genomgående mycket personliga när de berättar om sina intryck, andra lägger större tonvikt vid fakta.

Min bild är att ovana fotografer, i synnerhet skribenter som fotograferar för sina egna artiklar, tenderar att fixera sig för mycket vid fakta i bilderna. Men problemet kan lika gärna vara det motsatta – fotografer som levererar bilder som skulle kunnat vara tagna var som helst, när som helst och inte har någon tydlig koppling till texten är inte bättre det. Det är en balansgång, och vad man än väljer att göra så är det viktigt att i alla fall ha tänkt över sina val.

Nu ska vi byta ämne och prata moral istället. Därmed är vi inne på det sista kriteriet för goda pressbilder: Det är fult att ljuga.

Sidöversikt:
• Bildtänkande: Inledning
• Uttrycksfull: Bilden som blickfång
• Innehållsrik: Bildens berättelse
• Innehållsrik: Fakta
• Innehållsrik: Intryck <- Du är här.
• Ärlig: Bildens trovärdighet

Kommentarer är avstängda.