Bildradion

Podcast om fotografi med Göran Segeholm

Uttrycksfull: Bilden som blickfång

[Utdrag ur Fånga Bilden, kapitlet Bildtänkande; sid 2 av 6]

Bildtankuppslag02_2I DEN JOURNALISTISKA vardagen på redaktionen kommer texten först och bilden sedan. Denna ordning genomsyrar nästan alla delar av arbetet. Först pratar vi om vad som ska skrivas och hur det ska vinklas, först därefter om vilka bilder som eventuellt kan behövas. Klart att det finns enstaka undantag, som till exempel bild­notiser, men ändå. Bildjournalistiken fungerar i praktiken som ett komplement till den skrivna journalistiken. Det är vanligt att text publiceras utan bilder, men inte tvärtom.

Eftersom det faller sig naturligt att tänka i den ordningen – text först, bild sedan – blir det lätt att vi planerar fotograferingen på samma sätt. Vi använder fotografierna för att avbilda det viktigaste i texten, kanske en person som har många pratminus eller en plats som nämns i artikeln. Ibland blir det bilder som får sitt värde först när texten är genomläst och läsaren kan sätta in bildinnehållet i rätt sammanhang.

Problemet är bara att vid läsningen är ordningen omkastad. Läsaren börjar med bilden för att gå vidare till bildtext och rubrik och slutligen eventuellt hela artikeln. Bilden är den viktigaste ingången till läsning, det bästa blickfånget på uppslaget.

Bilden fyller alltså två funktioner. Den ska å ena sidan förmedla ett journalistiskt innehåll som kompletterar texten, men också få läsaren att stanna till i bläddringen för att titta närmare på bilden och gå vidare till bildtexten. Det är här kravet på uttrycksfullhet kommer in; ju starkare bilden är rent visuellt, desto bättre blickfång är den. Trista, förutsägbara bilder fångar inga läsare. Det gör inte heller bilder som läsaren förstår först efter läsningen.

Bildtankuppslag03HUR BEDÖMER MAN om en bild är uttrycksfull och intressant då? Det bästa sättet jag vet är att lägga ut de bilder man har att välja mellan framför sig på bord. Blunda sedan ett ögonblick, töm huvudet på tankar och slå upp ögonen igen. Låt blicken svepa över alla bilderna – tänk inte på vad du ser men var uppmärksam på var blicken fastnar. Se det som att uttrycksfulla bilder har inbyggda magneter som drar till sig blickar.

Genom åren har jag gjort hundratals sådana här bildgenomgångar tillsammans med tusentals människor, och det är anmärkningsvärt hur lika vi reagerar på bild. Min ovetenskapliga erfarenhet är att vi till 80‑90 procent fastnar för samma fotografier. De bilder som dina ögon dras till har sannolikt högt uppmärksamhetsvärde även för dina läsare. Men kom ihåg att metoden bara fungerar om du ser bilderna på samma sätt som en läsare som ser dem för första gången. Det är därför du inte ska tänka, utan bara reagera. Lita på din magkänsla.

Naturligtvis vore det dumt att sätta upp regler för hur en bild ska se ut för att vara ett bra blickfång. Det beror så mycket på omständigheterna. En bild som sticker ut ur mängden i ett sammanhang kanske inte alls märks i ett annat. Man ska nog inte försöka bedöma bilders uppmärksamhetsvärde genom formler. Det vore som att recensera musik efter en standardmall.

Men ändå… Om man tittar på fotografier som anses vara uttrycksfulla tidningsbilder kan man inte undvika att lägga märke till vissa gemen­samma drag. Några faktorer tycks spela större roll än andra:

• Få detaljer. Ju mindre information bilden innehåller, desto snabbare når den fram. Precis som en artikel blir mer lättläst när den behandlar ett ämne istället för flera.

• Tydlighet. I tidningssammanhang fungerar kryptiska bilder som kräver avkodning för att bli begripliga lika dåligt som kryptiska rubriker.

• Känsla. Bilder av människor som uttrycker äkta känslor är bättre blickfång än bilder som känns tillgjorda.

• Intressanta motiv gör naturligtvis underverk för uttrycksfullheten. Fast man kan ju inte alltid välja.

• Nya oväntade stilgrepp väcker uppmärksamhet. Må varje ny fotografgeneration se det som sin plikt att utmana den rådande bildsynen.

När det gäller den sista punkten så är det kanske bra att vara lite återhållsam. Det som känns nytt och piggt ena dagen kan snabbt förvandlas till meningslösa klichéer om det används för ofta.

Men det räcker inte att bilder är uttrycksfulla. De måste tillföra ämnet något också, vilket för oss in på nästa kriterium för en bra redaktionell bild.

Sidöversikt:
• Bildtänkande: Inledning
• Uttrycksfull: Bilden som blickfång <- Du är här.
• Innehållsrik: Bildens berättelse
• Innehållsrik: Fakta
• Innehållsrik: Intryck
• Ärlig: Bildens trovärdighet

Kommentarer inaktiverade.