Bildradion

Podcast om fotografi med Göran Segeholm

Bildtänkande: Inledning

[Utdrag ur Fånga Bilden, kapitlet Bildtänkande; sid 1 av 6]

Bildtankuppslag01DET ÄR LÄTT ATT FOTOGRAFERA. Bara rikta kameran mot motivet och tryck av. Resten sköts med japansk automatik. Om det hade varit svårt skulle det aldrig funnits så många skrivande journalister som tar sina egna bilder istället för att jobba tillsammans med fotografer.

När man hänger en kamera runt halsen på en skribent som ska ut på reportage kallas det för multijournalistik. Multijournalister är nästan alltid skrivare i botten, just för att det går snabbare att lära en skribent var avtryckarknappen sitter än att lära en fotograf att skriva journalistiskt.

Multijournalistiken är på frammarsch. Särskilt populär är den bland ekonomer, eftersom dess stora fördel är att redaktionens utgifter minskar.

Journalistiskt är multijournalistiken inte fullt lika lyckad. För även om det är lätt att fotografera, så krävs det tid, kraft och intresse för att bli en duktig bildjournalist. När fotograferandet reduceras till en bisyssla för skrivare riskerar bildspråket att utarmas. När alla tidningens fotografer är nybörjare handlar bilddiskussionerna på redaktionen oftare om grundläggande tekniska frågor än om bildtänkande och innehåll.

Man hittar inte heller så många multijournalister som gillar multijournalistik. Jag brukar fråga skrivande journalister vad de helst tar med sig ut på jobb: En kamera eller en fotograf? Nästan alla föredrar den livs levande fotografen. Inte bara för att det är bra att ha någon att diskutera reportaget med eller för att det gör ett bättre intryck när man kommer två till ett jobb. Den bild jag har fått genom åren är att det mer handlar om en ovilja att ha två olika roller samtidigt. När kameran ska fram blir yrkesrollen som journalist osäker. Det är inte kul att se sig själv förvandlas från en trygg, självständig skribent till en tafatt fotograf. Att vilja ta bra bilder men inte veta hur är frustrerande och skapar negativ stress. I den situationen har multijournalisten två val:

Bildtankuppslag02
1. (vanligast) Att ge upp och göra plågan kort både för sig själv och motivet. Sikta och trycka av och hoppas på det bästa. Svära sig fri från de dåliga bilderna på förhand genom att säga ”jag är ju egentligen ingen fotograf…”

2. Acceptera sin funktion som yrkesfotograf, om än grön och oerfaren. Göra vad man kan för att få en bra bild även om det är svårt. Att inte ursäkta sig, utan axla fotografrollen utan förbehåll.

Som du förstår är den här boken skriven för dig som väljer alternativ två; för dig som är beredd att lägga ner tid och engagemang på att få bra bilder. Inte för att det är bättre att jobba ensam än i par, utan för att göra det bästa av en knepig situation.

Det är värt mödan. För det första är det faktiskt kul att fotografera yrkesmässigt, även om de flesta måste över en tröskel för att upptäcka det. För det andra är bra bilder till nytta och glädje för alla inblandade – från redigeraren som får större möjligheter att göra ett bra jobb till läsaren som får en fördjupad bild av de ämnen du skriver om. För din egen del innebär bra bilder att dina texter blir lästa av fler.
Du, din tidning och dina läsare behöver alltså bra bilder. Och det är du som måste ta dem. Men hur ska man tänka? Vad ska man fotografera och hur?

LÅT OSS GÅ PÅ KÄRNFRÅGAN direkt; vi talar om behovet av bra bilder. Men vad är en ”bra bild”?

Det finns många svar, men inget allmängiltigt. För en skolfotograf kan en bra bild vara ett gruppfoto där ingen blinkar och alla eleverna ser glada och snygga ut och syns tydligt. En mer konstnärligt inriktad fotograf kan å sin sida tycka att en bra bild är en som har många bottnar och förmår att provocera igång en inre process hos betraktaren.

Vi som sysslar med bildjournalistik behöver en definition som passar våra syften. Ur vårt perspektiv ska en bra bild vara:

• uttrycksfull så att den snabbt fångar läsarens intresse. Bilden ska vara ett blickfång som får läsaren att stanna upp, titta en gång extra och fortsätta med bildtexten. Ur ett skribentperspektiv är uttrycksfulla bilder viktiga eftersom de lockar läsare till texten.

• innehållsrik och ge läsaren något utöver en rent estetisk upplevelse. Den ska bidra till läsarens förståelse av ämnet genom att förmedla fakta eller intryck. Tänk gärna på det som att bilden måste ha ett näringsvärde.

• ärlig och förhålla sig till verkligheten på samma sätt som texten. En bild ska inte förvränga fakta eller vara försåtligt manipulativ. Samma journalistiska spelregler gäller oavsett du använder penna eller kamera.

Bildens tekniska kvalitet är inte lika central för oss som för många andra typer av fotografer. Det viktiga är att bilderna inte har tekniska brister som hindrar läsningen. Men låt oss nu titta lite närmare på våra kriterier för en bra redaktionell bild.

Sidöversikt:
• Bildtänkande: Inledning <- Du är här.
• Uttrycksfull: Bilden som blickfång
• Innehållsrik: Bildens berättelse
• Innehållsrik: Fakta
• Innehållsrik: Intryck
• Ärlig: Bildens trovärdighet

Kommentarer inaktiverade.